onsdag 15 april 2015

Det bästa på 2000-talet (00-14) - #29

#29: Queens Of The Stone Age Songs For The Deaf (2002)



Under inledningen av 1970-talet kom det en rad banbrytande och legendariska hårdrocksriff som förblivit odödliga. Då hette upphovsmännen Led Zeppelin, Deep Purple och Black Sabbath. 30 år senare, i början av detta årtusende när britpopen och LoFi-trenden var passerade kapitel, kom återigen gitarriffen att hamna i fokus. Då hette motsvarande grupper The White Stripes, Franz Ferdinand och Queens Of The Stone Age. Med låtar som Seven Nation Army, Take Me Out och No One Knows skulle de komma att bli "Guitar Heros" för ett helt decennium.

No One Knows blev den stora hitlåten på Queens Of The Stone Age's album Songs For The Deaf. En smått fantastisk låt, kanske en av de allra bästa under 2000-talet, vilket bidrar till att övriga låtar på skivan hamnar lite i skymundan. Men det synd, för det här är ett helgjutet album från början till slut. Det enda som stör mig är de återkommande ljudmontagen mellan låtarna men det kan jag ha överseende med. För här finns det god musik så att det räcker och blir över.

QOTSA är lite av en supergrupp, bildat från spillrorna av stonerrockens pionjärer, Kyuss, och med släktskap till nittiotalets grunge-era. Gästspelen och medlemsbyten har varit många. På denna platta medverkar både Mark Lanegan och Dave Grohl men gruppens centrala gestalt är sångaren, låtskrivaren och gitarristen Josh Homme. Musiken skulle kunna klassificeras som hårdrock men av den finns det många nyanser och QOTSA visar att influenserna är otaliga. Här finns alt från en punkig attityd, poppiga melodier och en musikalisk genialitet a'la Steely Dan. Allting är sammanhållet och väl förpackat. Inte alltid lättlyssnat men väl värt mödan för den som ids. Att CD-utgåvan avslutas med en egen tolkning av The Kinks Everybody's Gonna Be Happy som ett bonusspår säger det mesta. Här finns något för alla. Om ni bara orkar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar